Dagbok

Dags att sammanfatta SM helgen. Jag har tyvärr inte orkat med att uppdatera hemsidan under helgen. Vi har varit helt slut på kvällarna när vi kommit till hotellet.

Fredagen började med en tidig morgon, vi skulle ju träffa en mäklare i Norrköping klockan 07:00. Upp vid 04:30 för att hinna dricka mitt kaffe. När vi väl kom ifrån mäklaren började jag känna lite nervositet, tänk om vi inte hinner fram i tid? Till råga på allt körde vi fel och paniken började sakta komma. Annika tyckte jag var larvig. När vi väl kom fram hade vi 40 minuter på oss innan besiktningen, som för övrigt gick bra. Han hade lite svårt att trava bara, men det är ju sån han är. Resten av fredagen, som gick i regnets tecken, gick åt till att traska omkring och hälsa på folk. Ice var med nästan hela tiden, tänkte att det är lika bra att passa på att träna in störningarna. Det kommer ju inte vara så ofta vi har den möjligheten. Under invigningsmarschen betedde han sig till en början dåligt. Var lite för många hundar i närheten av honom för att han skulle tycka att det var behagligt. Några utfall blev det och husse fick ha kort koppel. Invigningen var kort men spännande för Ice. Han fick sitta bredvid en av hästarna. På kvällen var det dags för lottning. Vi hade ju kvalat in som näst sista ekipage, så vi fick dra lotten när det var två startnummer kvar (10 och 24). Nummer 24 skulle innebära att vi fick börja med uppletande och det var inte något jag ville göra. Turen var med oss och jag drog nummer 10. Det innebar att vi fick börja direkt på morgonen med spåret.

Lördagen började med att klockan ringde 05:00. Vi gav Ice hans frukost och sedan bar det iväg. Morgonpromenaden fick vi göra på HC. Nu började jag bli nervös. Väl ute vid markerna fick vi göra en platsliggning på en trädgårdstomt, otroligt annorlunda, men det var såklart inga problem för Ice. Omlottningen föll väl ut, jag hade önskat mig nummer 3 och drog nummer 2. Annika och jag bestämde oss för att vi i alla fall var nöjda med hur jag hade dragit mina lottonummer. Vi blev ganska omgående utkörda till spåren och vi hamnade på ett spår med en väldigt trevlig spårläggare. Tänk vad skönt det är att känna sig välkommen. Jag vet att inte alla tycker om att prata när men väl är ute, men jag tycker att det lättar lite på trycket. Upptagsrutan såg mycket fin ut och det visade sig att vi hade haft turen att få en av de finaste rutorna. Vi kom överens om att Annika skulle sitta kvar i bilen, ville inte ha så mycket störning. Jag skickade ut Ice i rutan och han gick precis som han brukar, spikrakt ut och markerade spåret (sam var nästan hela vägen ut i rutan) och valde höger (mot vår bil som Annika satt i). Ingen ropade bakspår, så vi traskade iväg ner mot min bil. I höjd med bilen, kanske bara 10 meter ifrån var en vinkel (nästan spets) in i skogen igen. Ice funderade ett tag på om han skulle gå till matte, men valde att spåra vidare. Första pinnen gick han över, men jag hittade den, ropade in honom och visade pinnen för honom. Han var inte speciellt intresserad av den, men fick belöning ändå. Spåret fortsatte med underbart spårarbete. Jag kände inte någon gång att han inte gick i närheten av spårkärnan. Vi missade två pinnar, men det visade sig att alla hade svårt att hitta pinnarna. Fick för mig att det inte var så mycket doft på dom, samt att dom kanske inte låg jätte lätt placerade. Jag var faktiskt otroligt nöjd med hur han spårade och var inte alls ledsen att några pinnar saknades. Vårt stora mål var ju att få en placering. Nästa sak vi skulle göra var att köra uppletande. Vi skulle gå som nummer två i vår grupp. Innan oss hade runt 50 hundar kört. Nu var jag faktiskt inte alls nervös, utan vi gjorde precis som vi brukar. Bakom baslinjen (ca: 5 meter) var det två till tre led med människor, det låg säkert 40 hundar längst fram. Barn grinade och alla pratade hela tiden, vi hade skott och applåder från andra grenar, vinden kom ganska starkt bakifrån och terrängen var tuff. Ice jobbade riktigt bra och man såg på honom att han verkligen försökte hitta föremålen. Men tyvärr blev det bara två stycken, plus att han hittade lite vatten som han drack. Betygen blev 5 + 5,5. Uppletande var jag inte nöjd med, men med tanke på hur svårt nästa alla hade får jag i efter hand vara nöjd. Placeringen efter första dagen var 10 av 31 ekipage. Husse var riktigt nöjd med sin hund. På kvällen åkte vi med till banketten.

Söndagen började faktiskt med en frukost. Tävlingarna skulle inte börja förrän vid 9, så vi tog det lugnt. Ice skulle gå sin lydnad vid 11, så under dessa två timmar öka min stress och när det nästa var vår tur var jag så nervös att jag trodde jag skulle spy. Lydnaden var uppdelad, fritt följ, inkallningen och framför gick på en plan, sen bytte man plan för att köra de andra momenten. Runt hela planen satt det människor och hundar, man gjorde helomvändningarna precis framför publiken och starterna på momenten var en meter ifrån. Ice hade ganska stora problem med att hantera att dom var så nära. Ingången till planen blev perfekt, 100% kontakt och jag började känna ett välbehag. Träningen hade gett frukt, vi skulle klara friaföljet så bra som han kan. Starten gick också perfekt, men sen vid första halten började det. Han satte sig inte. Vändningarna på stället blev sen en katastrof med skall och pip. Kan konstatera att det är i halterna som han får problem, annars har han faktiskt en bra kontakt, 5 + 5,5 blev betyget. Inkallningen gjorde han precis som han brukar, där blev betyget 8 + 8,5. På framåtsändandet stannade han i gruppen åt första hållet, men det var bra åt andra hållet, betyg 6 + 7. Nu skulle vi gå till nästa plan och här blev det konstigt för Ice. Han har ju problem med folk och när vi helt plötsligt går till ett ställe där det finns andra människor blev det lite problem. Han hade svårt att släppa kontakten med publiken, så det blev ett dk på nerläggandet inför krypet plus att han pep lite i början. Annars tror jag han kröp ganska bra, betyg 7,5 + 7,5. Skallet tyckte jag var bra, betyg 8 + 9. Metallen som är en av hans paradgrenar gick bra ända fram till att han hade kommit halvvägs tillbaka. Då släpper han apporten och slänger huvudet bakåt, precis som om något hade bitit honom i rumpan. Fick såklart kalla in honom igen, betyg 5 + 5. Tungen gick som den brukar, betyg 8 + 9. På hoppet var han återigen okoncentrerad och jag fick använda mig av två dk, både ut och in, betyg 5,5 + 7. Stegen var klockren, betyg 9 + 10. Vi hade överlevt och slutade på en totalt 15:de plats. Det får vi vara nöjda med. Han var ju faktiskt kvalad som sista hund och nu slog vi 15 stycken av dom som är bättre än honom. Kul också att han inte var sämst på något, trots allt fanns det hundar som gick sämre lydnad än oss.

Måste också skriva lite om denna diskussion om att våra domare inte har samma bedömning som domarna i andra delar av Sverige. Jag kan konstatera att de ekipage som i vårt område har bäst lydnad också lyckade på SM. Att det var många andra som hade ännu bättre lydnad, men en del ekipage från södra Sverige kan man fundera på hur dom har lyckats kvala in. Dessa som jag tänker på var kvalade topp 10 och hade sämre lydnad än Ice. Att kvala in topp 10 innebär att man har haft en lydnad på över 270 poäng. Sammanfattningsvis tror jag inte att de är så stor skillnad mellan distrikten, jag tyckte nog att alla hade en bra lydnad och var helt klart värda att vara med på SM. Därför tycker jag att i de flesta fall är våra domare inte hårdare än domarna ute i Sverige. Jag tror helt enkelt att det bara är en slump och tänk på att i år hade vi i stor Stockholms området fyra ekipage med i spårgruppen och många fler i de andra grupperna.

Så här dagen efter känns det helt tomt, all kraft har försvunnit ut under helgen och jag har ingen lust att arbeta, skulle vara skönt med några lugna dagar nu.

Tänk att två av våra rapportkompisar lyckades riktigt bra på SM. Allt-i blev två och Dollar sjua. Dollars lydnad såg vi tyvärr inte, men Allt-i lydnad var riktigt imponerande. Vilken rapportgrupp vi får äran att vara med i, hoppas bara att vi kan förvalta kunskapen som vi får på rätt sätt.

Vi har redan bestämt oss för att boka stuga/hotell till nästa år och vi räknar med att Ice kvalar in.

/Jonathan

Jag har fått några klagomål om att jag inte har skrivit på ett tag så det är bäst att jag gör det nu. I fredags skulle jag ha tränat spinning men fick ont i halsen som jag hoppade träningen. Istället åkte Jonathan, Jennifer och jag och handlade till klubben. Efter handlingen smarrade vi i oss kebabtallrik och på kvällen blev det godis. Så istället för träning blev det massa onyttigt. Hela lördagen gick åt till att städa på Haninge BK. Det var pinsamt få som kom, men vi som var där jobbade hårt och det blir riktigt bra. På söndagen var det tävlingar på klubben. Jonathan var tävlingsledare för eliten och jag skrivare för tvåan.
Hundarna har inte fått göra mycket i helgen. Det enda dom har fått göra är att vi har släppt dom på en stor äng morgon och eftermiddag så dom har fått springa av sig. Dom springer som tokar så fort dom får chansen. Idag har jag tränat spinning för första gången på länge, det var skönt att komma igång igen. Sjukgymnasten tycker ju inte att jag ska träna spinning men under den tiden jag har hållt upp har jag bara blivit sämre så nu tänker jag träna spinning iallafall.

//Annika

Under denna vecka har Ice inte fått göra någonting. Han var med på tisdagens kurs, men satt i bilen hela tiden. Nexa däremot fick komma ut för att träna lite budföring. Idag har min kurs tränat på appellspår och budföring på Berga. Den 24 har vi avslutning och då ska dom visa upp sig inför övriga medlemmar vid vårat appell km. Jag kan konstatera att någon längre lydnadsträning har Ice inte fått sedan någon gång innan sommaren och vi har som sagt bara spårat två gånger sedan min semester tog slut i Augusti. Inte konstigt att det kryper i hans kropp hela tiden. Idag har han fått tugga på ett ben (som vi fick när vi köpte kött av Lena). Efter 45 minuter villa jag att han skulle komma in igen, men då fortsatte han bara att tugga och morrade lite samtidigt som svansen gick. Sluta sa jag och han gick tveksamt in igen. Det första han gör när han kommer in igen är att försöka torka av sin nos på allt som finns, jag tycker att han är jätte gullig när han gör det, men det tycker inte Annika.

Jonathan

Lördag morgon, klockan är 07:00. Barnen sover fortfarande och jag planerar att åka iväg till Haninge för att rita upp lydnaden inför Högre spåret imorgon. Klockan 10 ska jag träffa mina kursare för att köra ett spårpass till på Berga. Efter det ska jag direkt ut i skogen för att dubbelkolla alla rutor, samt att snitslarna sitter kvar. Lotta ska jag träffa för att berätta hur hon ska köra ut de tävlande. Iövrigt har jag fått till alla funktionärer, lite strul har det varit, men allt löser sig till slut.
Igår kväll var det en Mamma/Nexa fri kväll. Det brukar innebära att jag och barnen sitter och tittar på DVD-filmer och äter godis/chips. Vilket vi gjorde även denna gång. Blir antagligen samma sak ikväll. Till middag blir det raggmunk med fläsk och lingonsylt, var en evighet sen som jag åt det, ska bli riktigt gott.
Vi har blivit ersatta för våra kostnader med att undersöka Ice, vilket ändå känns skönt.
Som alla förstår var det planerat att Ice skulle få chansen till att bli pappa ikväll, men det blev inget med det. Jag blev ju väldigt förvånad då det ringde i början på veckan och man frågade om jag kunde tänka mig det. Att det skulle finnas intresse av att avla på honom. Igår ringde så kenneln och meddelade att det inte skulle bli av.


Mvh
Jonathan

I morgon mitt på dagen sticker jag iväg och lämnar hus och hem för hela två och en halv dag. Stackars Jonathan får det fullt upp med kurs, tävling, fotbollsmatcher m.m.

Jag och Snuttan ska iväg till Kloten och få en helg för oss själva. Vi var ju där i våras och hade kanonkul och jag har inga tvivel om att det inte kommer bli lika bra denna gång. Det ska bli kul att träffa alla trevliga människor igen. Hoppas även att kunna få lite hjälp med Nexas budföringar.

Ice ligger nere vid ytterdörren där min väska står packad. Han är orolig över att inte få följa med, och han har all rätt att vara orolig. Han ska inte få åka med (hahahahaha). Detta är min och Nexas helg. Det är faktiskt inget synd om Ice, han ska få sin livs upplevelse på lördag. Jonathan återkommer nog och berättar om vad som är på gång.

Idag kom ytterligare ett brev från SKK. Nexa ska få träffa Curt Blixt och göra en utredning. Dom verkar inte ha brytt sig om brevet vi skrev.  Återkommer och berättar om hur det går.

Jag var hos sjukgymnasten i onsdags med min onda svanskota. Hade hoppas på att bli bra, men det har tyvärr inte hjälpt alls. Hon tycker inte jag ska träna spinning eller köra drag med hundarna. Dom två sakerna är ju det jag gör flera gånger i veckan, måste hitta på något att sätt att träna nu.

Bakgrund

När vi skaffade oss Nexa beslöt vi att vi skulle försöka tävla i rapport med henne. Eftersom vi har en hane från samma kennel och med samma mamma, visste vi att det fanns mycket kamp i henne. Vi beslöt då att det var kampen hon skulle få i belöning på stationerna. Eftersom vi har förstärkt kampen på rapporten har det gjort att hennes budföring har blivit lite för hårdhänta.

Händelsen

Eftersom jag vet att hon är hårdhänt med mottagaren och gärna stöter in i kroppen, hade jag bestämt mig för att inte köra budföringen om inte mottagaren kunde agera på rätt sätt. Jag frågade henne om det var ok för henne om Nexa skulle hoppa in i magen på henne (det kan hon ibland göra), hon svarade ja på den frågan, sen ville jag att hon skulle stå helt stilla och inte säga något. Och även det lovade hon att hon skulle göra. Innan vi gick därifrån frågade jag en gång till om hon skulle klara av det, hon sa ja igen. Bra tänkte jag och gick därifrån. Som vanligt laddar Nexa 200% och sprang som en gasell. Tyvärr valde mottagaren att ta ut sin hand några decimeter från kroppen (precis som man gör när man ska locka in hunden i position), i denna position brukar vi på rapporten hålla en brandslang för att kampa massor. Detta gör vi för att förstärka mottagningen. Om det inte finns något i handen finns risken att Nexa tar armen istället och det gjorde hon såklart denna gång. Det blir ofta i det läget att hon, eftersom hon inte får sin förväntade belöning, skäller till av upphetsning. Domarna uppfattade att hon skällde till och hoppade lite i sidan på mottagaren. I övrigt fanns inget att klaga på, ingången till mig var bra. Från mitt håll såg det bara ut som om hon slog i lite i vänster ben.

Slutligen

Här får husse äran och låna Nexa och tävla med henne för att bli uppflyttade men lyckas istället med konststycket att bli rapporterade. Nä, det är nog sluttävlat för hans del med Nexa. Vi får kämpa på tills vi en dag lyckas bli uppflyttade själva istället. Medan Jonathan var och tävlade var jag tävlingssekreterare på dagens apelltävling och spår och sök. När jag kom hem hade jag tänkt köra ett spinningpass men solen sken så jag hade ingen lust att sitta inomhus. Nexa blev glad över mitt beslut för hon fick följa med på en långis i skogen. Vi var borta 1 timme och 40 minuter. Det var riktigt blött i skogen så både hon och jag var ganska så leriga när vi kom hem igen. Det är svårt att tro att Nexa inte tyckte om vatten för ett år sedan. Nu springer hon gärna där det är som blötast och gärna i vattenfyllda diken. Nu står maten och puttrar på spisen,  idag blir det kalops med ris. Jag blev riktigt hungrig efter promenaden så det ska bli gott.

/Annika

Tillbaka framför datorn efter en mycket tråkig dag. Antar att det bästa vi kan göra är att direkt berätta, annars kommer alla att sprida konstiga rykten om mig och Nexa. Jag ska förklara hur det gick till från min sida, såklart kommer ingen skriva på hemsidan hur de andra upplevde det, men jag skriver av deras rapport och lägger ut den så fort vi har fått den, men vi börjar från början.

Gick upp vid fem, drack mitt kaffe, gav hundarna mat och gick ut med dem på morgon promenad. Stressade ner till Strängnäs, hade glömt att jag skulle tanka på vägen, kom in till anmälningen exakt vid 07:00 och då hade jag inte kört långsamt. Vi drog nummer två, ut i skogen för att spåra. Som vanligt gick det mycket bra. Finns nog inte många hundar som kan ta henne i spårarbetet. Idag hade vi fullt på allt. Tillbaka till klubben för att köra budföring, plats och lydnaden. I 3,5 timmar fick vi vänta på att budföringen skulle komma igång. Vi var nummer ett eftersom hund ett hade brutit spåret. Eftersom jag vet att hon är hårdhänt med mottagaren och gärna stöter in i kroppen, hade jag bestämt mig för att inte köra budföringen om inte mottagaren kunde agera på rätt sätt. Jag frågade henne om det var ok för henne att Nexa skulle hoppa in i magen på henne (det kan hon ibland göra), hon svarade ja på den frågan, sen ville jag att hon skulle stå helt stilla och inte säga något. Och även det lovade hon att hon skulle göra. Innan vi gick därifrån frågade jag en gång till om hon skulle klara av det, hon sa ja igen. Bra tänkte jag och gick därifrån. Som vanligt laddar Nexa 200% och sprang som en gasell. Tyvärr valde mottagaren att ta ut sin hand några decimeter från kroppen (precis som man gör när man ska locka in hunden i position), i denna position brukar vi på rapporten hålla i en brandslang för att kampa massor. Detta gör vi för att förstärka mottagningen. Om det inte finns något i handen finns risken att Nexa tar armen istället och det gjorde hon såklart denna gång. Det blir ofta i det läget så att hon eftersom hon inte får sin förväntade belöning, skäller till av upphetsning. Domarna uppfattade att hon skällde till och hoppade lite i sidan på mottagaren. I övrigt fanns inget att klaga på, ingången till mig var bra. Jag var helt övertygad om att hon inte hade gjort något och var glad och nöjd med henne. Fint, nu är det bara lydnaden kvar. Platsen vet jag att hon klarar av utan problem. När alla hade sprungit budföringen klart gick mottagaren fram till domarna och visade att Nexa hade satt sig i hennes arm, antar att hon upplevde det hela som om Nexa var aggressiv. Eftersom mottagaren ansåg att det var allvarligt, blev domarna tvungna att agera och vi kommer att bli rapporterade och vi tvingades bryta tävlingen. Antar att vi kommer att få tävlingsförbud under några månader, samt att man ska utreda Nexa. Återkommer med vad som händer.

I reglerna sår följande: 18 Avstängning av hund. A) Oacceptabelt beteende. Hundar som under utställning, prov eller tävling uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar ska avisas från utställnings-/provområdet. C) Övrigt olämpligt uppträdande. Hund som vid något tillfälle under provet uppträder olämpligt t.ex. förföljer vilt utesluts från vidare tävlan i provet. Sådant beslut fattas av domare i den klass hunden deltar samt införs på resultatlistan och domarprotokollet. Anmälan om avstängning ska omgående insändas till förbundskansliet genom arrangörens försorg. FS äger rätt att avstänga hund för längre eller kortare tid.

Vad som kommer hända nu vet jag inte riktigt, men jag antar att Nexa blir avstängd ett tag. Det jag tar med mig av denna pärs är att det helt enkelt inte går att vara tillräckligt noggrann i att förklara hur hon beter sig, utan jag skulle såklart ha insett att det fanns en risk att mottagaren inte skulle göra exakt det jag ville. Det hela är jätte trist och att Nexa skulle kunna få en anmälan känns bara konstigt. Tråkigt är också att jag inte hade tänkt köra budföringen (eftersom jag inte behövde dom poängen) och att lydnaden faktiskt kändes ganska bra.

/Jonathan

Av någon anledning har mitt hundtävlande gått in i en förlorar period. Vad jag än gör, så missar jag något eller får kritik för något. Denna gång skulle vi visa upp oss på Österåkers BK. Som vanligt är hon jätte duktig i spåret. Vi hade vinkel på påsläppet. 15 meter efter första pinnen gör hon en spetsvinkel, skärp dig sa jag, det får det inte vara. Försökte ta in henne, men hon ville ut åt det hållet. Provade igen och igen, till slut kom hon tillbaka och provade åt det hållet jag ville. Såklart skulle hon tillbaka och denna gång lät jag henne hållas. Mycket riktigt efter ytterligare 50 meter låg en pinne. Suck tänkte jag, så går det när man tror att det finns regler för hur spåren ska läggas. Måste nog försöka lite på henne imorgon när vi tävlar i strängnäs. Vi missade en pinne under resan och spåret var bara 830 meter enligt iphonen.

Tillbaka till klubben för att vänta på domare mm. Nästa moment skulle vara budföring, där finns ju ingen oro att något ska gå fel. Själva budföringen är ju inga problem, hon springer så att jorden sprutar om henne, minst dubbelt så fort som närmaste hund. Problemet är vid mottagaren och vid mig. Hon slänger sig in i oss och denna gång blev det ett bett i min och mottagarens ficka, tyvärr blev hon biten i magen också. På platsliggningen är jag lite orolig, hennes huvud är en väderkvarn och det blir jag lite stressad av. Totalt är vi med och en sådär lydnad skulle räcka. Precis innan vi skulle in villa jag prova krypet (som hon har jätte problem med) och då ville hon inte lägga sig, sa till henne på skarpen och då lade hon sig. Skit tänkte jag och mycket riktigt, hon vägrade lägga sig när det var dags för krypet. I övrigt pep hon i friaföljet, läggandet, krypet och hoppet. Med tanke på att hon nollade krypet har vi inte råd med så mycket pip. Vi fick 182,5 på lydnaden och 271 på specialen. Som vanligt kan vi konstatera att en spårhund är hon, men en lydnadshund är hon inte. Imorgon hoppas jag på att vi ska få 13,5 poäng mer på lydnaden, så att vi äntligen kan strunta i Lägre-spår.

Betygen kommer här

Linförighet   6.5+6

Framförgående   5+0

Platsläggande   7+7

Inkallande   10+9.5

Krypande   0+0

Apportering   7+6

Hopp   8.5+8.5

Platsliggande 10+10

Påsläpp   10+10

Spårning   9+9

Budföring   8+8

Totalt 453.5 och godkänd

/Jonathan

Då var lägre spårtävlingen avklarad och det blev jag som tävlade med Nexa. Jag tittade på när Jonathan tränade med henne tidigare i veckan och tyckte att hon gick ännu sämre med honom. Bestämde mig då för att själv tävla med henne, det är ju ändå min lilla snutt. Det positiva med  tävlingen var att vi faktiskt vann men som befarat så fattades det poäng på lydnaden för uppflyttning och vi blev bara godkända. Total summan blev 434,25. Spårupptaget var en katastrof, spårstarten var markerad med en stor pinne som Nexa snöade in på. När hon hade släppt den och börjat spårat så var spåret snitslat i marken så Nexa markerade och apporterade in snitslarna. Snitslarna satt ungefär var 5-10 meter så starten blev inte så bra. När väl snitslarna tog slut så gick det bra och hon spårade riktigt bra, hade bara ett litet kort tapp efter en pinne. Hon spårade även bra på hällmarken. När vi hittade slutpinnen hade dock bara 6 små pinnar med oss. Betyget på spårupptaget blev 8-8,5 och på spåret 9-9. När vi kom tillbaka till klubben så var det bara 4/8 hundar som hade klarat spåret. Nexa var den enda hunden som klarade budföringen. Fy fasiken var laddad hon var, hon hade till och med startskall. Jag kände mig säker redan när jag kopplade loss henne att hon skulle springa. När det var det för platsliggningen så var det bara 3 hundar som skulle ligga, Nexa låg i mitten. Här satt hon och laddade på tävlingsledaren och hon var redo för att springa en budföring en gång till, men jag vet att när jag väl säger ligg så lägger hon sig och sedan ska det mycket till innan hon ställer sig upp. Hunden till vänster om Nexa reste sig efter bara några sekunder. Den andra hunden ställde sig upp vid första skottet och var sedan orolig hela platsliggningen. Nexa var den enda som klarade platsliggning. Hitfram var allt bra men nu var det ju dags för lydnaden som inte är vårat starka kort. Nexa var nu helgalen och inte kontaktbar, vi nollade linförigheten och krypet. På krypet flög hon upp och var i ansiktshöjd med mig. Hon showade för allt vad hon kan. Dom andra momenten gick hyfsat och vi fick några 9:or och 10:or. Det var ju det här som jag var orolig för, att hon ska balla ur på lydnadsplanen. Nu är det hårtträning och ska se om vi kan hitta tillbaka till den känslan vi hade när vi körde första lydnadsettan där det kändes ganska bra.

Nu ska vi städa ur stugan vi bott i denna vecka och det är hemfärd i kväll. Båten kommer till Nynäshamn 04:00, härlig tid.

/Annika

Nu har vi haft ännu fler kanondagar, solen har strålat och det har varit varmt och skönt. Hela fredagen var vi på Fårös norra udde. Det är en jättefin och lång sandstrand där även hundar får vara. Nexa hade ett jättejobb med att fånga alla vågor som kom. Jag har hela tiden trott att hon inte sväljer vatten när hon leker men igår bevisade hon motsatsen. När hon hade lekt ett tag så kräktes hon upp litervis med vatten och när hon kom upp på stranden såg magen ut som hon hade svalt en fotboll. Efter ett antal kissrundor antog magen sin vanliga form igen. Ice och Nexa skötte sig jättebra på stranden. Dom log uppbundna i skuggan och dom låg där tyst och stilla hela dagen. Igor var lös men flyttade sig bara mellan dom olika skuggplatserna. Den enda gången han hetsade upp sig var när vi tog fram lunchen, då fick vi binda upp honom för att vi skulle kunna få äta ifred. På vägen hem från Fårö stannade vi Blå Lagunen på önskemål från barnen. Dom ville så gärna ta ett dopp där. Vi kom dit vid  21 tiden så vi var helt ensamma förutom tusentals mygg. Barnen badade i alla fall en snabbis innan vi åkte hemåt. Idag har vi varit på Tofta strand och till och med jag har badat idag. När man kom i vattnet var det ganska skönt.

/Annika

Nu äntligen har solen tittat fram. Vi tillbringade hela onsdagen på stranden på Tofta. Barnen och Jonathan badade flera gånger. Någon måste ju vakta sakerna på stranden så jag offrade mig och stannade uppe på land. På kvällen åkte jag till Visby BK och tränade lite med Nexa, allt utom kryp och framförgående gick riktigt bra. Framförgåendet gick sådär och krypet gick åt helvete. Andreas la sedan ett spår åt Nexa och det gick sådär. Hon spårade slarvigt och gick över två pinnar. Även idag har vi varit på Tofta men solen försvann så vi åkte hem. Vi hade varit hemma i ca 10 minuter när solen glatt lyser igen. Jag som hade tänkt åka till klubben och träna men nu är det kanonvarmt igen och hundarna ligger och flämtar. Igor har roat sig med att äta upp hela påsen med Nexas träningsgodis medan vi var på stranden. Han som redan är så  ”mager” behöver ju verkligen festa loss på en påse med leversnittar. Han kommer att bli utan middag.

/Annika

Tisdag morgon

Då är vi på Gotland, men var är solen? Vi har endast sett solen korta korta stunder. Vi som hade hoppats på att kunna tillbringa dagarna på stranden. I går regnade det nästan hela dagen. När vi kom på söndagen så åkte vi upp till Fårö och barnen sov kvar där i tält tillsammans med Tuva och Tilda. Mathilda följde med tillbaka till stugan igår men Jennifer ville stanna ännu en natt i tältet. Väderprognosen lovade sol idag och vi hade planerat en heldag på stranden, men vi får nog göra nya planer då himmelen är grå och solen finns inte. Det kanske är läge för lite hundträning, Jonathan och Nexa ska ju tävla på söndag och hon kan inte framförgående med honom. Krypet som hon gjorde så bra tidigare har även börjat strula. Annars så lever hundarna ett kanonliv har på Gotland, springer fritt hela tiden, badar och har det bra. Nexa och Gori leker jättebra tillsammans. Gori har dock andra saker i huvudet ibland som Nexa inte riktigt är med på.

Tisdag kväll

Eftersom solen lyste med sin frånvaro bestämde vi oss för att leka turister idag. Vi åkte längs med Eksta kusten och tittade på Lilla och Stora Karlsö. Tyvärr blåste det mycket så lunchen intog vi i bilen. Det hindrade dock inte hundarna från att leka/bada en lång stund. Det var nog inte så varmt för Ice skakade rejält när han kom in i bilen igen. Efter hundarnas bad spelade Mathilda och Jonathan minigolf och jag åt saffranspannkaka för första gången. Nexa drack tydligen ganska mycket vatten när hon badade för när hon kom ur bilen nästa gång kissade hon ett antal gånger.  Nu skiner faktiskt solen och Jonathan har varit med hundarna och alla barnen och badat i gropen. Nu börjar det bli dags för middag och idag blir det tortillia fylld med köttfärs, lök och ost.

Tisdag kväll 21:30

Nu har det hänt igen, Ice har slagits med Igor. Hundarna var ensamma hemma och när Jennifer kom in i stugan hände något och slagsmålet var ett faktum. Igor har nu ett jack ovanför ögat där han fick ett jack vid tidigare slagsmål. Igor lyckades även tömma analsäckarna så han har nu fått en välbehövlig dusch. Jag vet inte om han tycker slagsmålet eller duschen var värst. Han är i alla fall nyschamponerad och luktar så gott. Han och Nexa sover i Jennifer säng. Nexa hade stora problem första natten då både matte och husse sover i översängen på våningssängarna. Nu har hon vant sig och sover gott i undersängen med Jennifer.

/Annika

Nu börjar jag verkligen fundera om det är så att någon däruppe inte tycker att vi ska ha hundar. Nexa började bli magsjuk igår vid lunch, hon kräktes och det sprutade ut henne. Inte mer med det, hon mådde lite bättre fram till middagen, kräktes upp middagen och sen har hon kräks minst två gånger i timmen hela natten. Det som har kommit ut bakvägen har varit en blodig stråle. Vi beslöt att Annika och hon skulle åka in akut till djursjukhuset södra. En resa på en timma och 45 minuter (de var ju på landet). Jag mötte upp där och hon var nästa lika hängig som Jason var när han hade fått magsår. Hon orkade inte hälsa på mig, men hon stod i alla fall. När vi kom in satte de direkt på dropp och röntgade henna, blodprov tog också. Vad jag förstår, kunde de se på blodet hon var uttorkad och därför hade för surt blod. Orsak vet de inte än. Vi lämnade henne där och kommer i bästa fall få hämta henne imorgon vid lunch.

Idag ringde de också från bagarmossen (om Ice) och berättade att någon från tillverkaren av Frontline kommer att ringa mig för att kolla hur han har reagerat på medlet. Som jag förstod det kommer de att lägga till det som möjlig biverkning från och med nu. Undrar om man kan kräva skadestånd för en sådan här sak, i vilket fall skulle vi vilja få tillbaka alla pengar vi har lagt ut på alla tester och även få lite för att han bet Igor (om det nu går). Att en hel tävlingssäsong är borta antar jag att vi inte får något för. Men jag ska i alla fall försöka göra det jag kan för att få tillbaka lite.

I övrigt börjar min andra semester period idag, ska bara hålla sista sommarkursdagen ikväll och sedan bär det ner till landet i två veckor (om nu Nexa kan hämtas imorgon). När jag kommer ner måste jag tvinga ut mig i skogen för att Ice ska få upp sin spårkondition inför hösten.

/Jonathan

Nu är vi på Möja och det är lördag morgon. Resan ut ill Möja är alltid hemsk, bara vi kliver ur bilen i Sollenkroka så börjar hundarna skrika. dom är helt utflipprade och lugnar inte ner sig förrän vi kommer ombord på båten. Denna gång hämtade min pappa oss med fiskebåten. Det var ett härligt väder så vi satt ute på däck hela resan. Hundarna sprang omkring. Dom var inte så kaxiga när det kom vågor, benen blev taxben och dom blev stela. Igor var som vanligt helt lugn och lade sig bredvid mig och somnade.
På midsommarafton på förmiddagen gick vi varsitt spår till hundarna. Nexa fick ett lägre spår och det gick så där. Jag är jku van att hon plockar alla pinnar men hon gick över en pinne som jag fick plocka samt att på slutet så tappade hon spåret och vi fick bryta. När vi var väg tillbaka till bilen hittade hon dock slutpinnen. När jag pratade med pappa när vi kom hem igen så hade han plus 3 till gått där hon tappade spåret. Ingen ursäkt men en förklaring iallafall. Ice tog sig runt spåret men fick kämpa en del. Han strulade ganska mycket vid en spetsvinkel jag hade gjort på ett berg.
Hundarna har ett kanonliv här på Möja, ute hela dagarna, bad flera gånger per dag samt att det finns hur mycket skog och spårmarker som helst. Det roliga är att Ice är pigg trots en intensiv dag. Han var inte det minsta grinig i går kväll.
Idag är det sämre väder, igår sken solen från en klarblå himmel, men idag är det bra spårväder så dom ska få varsitt långt spår.
Midsommar firade vi med god sill-lunch, sedan var det dans runt stången och till middagen blev det grillat älgkött. I dag blir det pappa-fiskad torsk till middag. Vi beställer alltid att vi vill ha det till middag när vi ska åka hit.

/Annika

Igår lyckades Ice vinna lydnads Km för tredje året i rad. Det betyder att vi för alltid kommer att få behålla pokalen och att vi till nästa år ska köpa in en ny pokal. Tänker mig att vi ska kalla den för "Ice pris".

Lite upp och ner gick tävlingen och han har som vanligt mycket ljud för sig, men på det hela taget klarade han av samtliga moment med bra tempo och utan några större missar. Bortser jag från ljudet ligger han på 9-10 poäng i betyg, vilket jag är nöjd med. Vittringen strulade, så det får vi arbeta lite med

Sittande i grupp   9      Orolig
Platsliggande   7.5      Nosar, lite orolig, dk sättandet
Fritt följ   7      Trtycker, sns, skall, dk, ss
Dumrutan   9.5      Segt sättande
Inkallning   7.5      Tempot, Flera steg ställandet
Rutan   9      Tempo inkallning
Apport diri.   8.5      Gnäll, tugg
Hopp apport   8.5      Gnäll, ss
Vittring   6      Kraftigt tugg, gnäll
Fjärr   8      dk, flyttar sig något

Totalt 258.5 poäng och seger.

/Jonathan

Äntligen helg efter en jobbig vecka, inte för att helgen betyder någon vila denna gång men alltid skönt att vara från jobbet ett par dagar.

I dag har jag och Jonathan tävlat KM i lydnad. Jonathan vann stora KM:et och jag kom trea i lilla KM:et. 
Betyg: 
Platsliggning: 10.
Tandvisnin: 8,5. Tveksam.
Linförighet: 7. Trcker, piper, släpar ngt. 
Läggande 0. Ligger ej. 
Inkallning 9,5. Avslut. 
Ställande 8. DK vid start, ngr steg, dk sättande. 
apportering: 6. Griper innan kom. tuggar. 
Hopp: 9. Bromsar mot föraren. 
Helhet: 6. Ljudgivande, tar i hunden. 

Totalt: 149 poäng och ett andra pris. Med tanke på hur det har sett ut tidigare när vi har tävlat så är jag nöjd idag. Hon höll ihop och var tyst förutom vid två tillfällen vid linförigheten. Inga tendenser till att sticka ifrån mig. Synd bara att hon inte la sig på läggandet.

Direkt efter prisutdelning åkte vi till Stuvsta IP för en match, barn mot föräldrar. Matchen hade börjat när vi kom men jag han med ett inhopp iallafall. 

Klockan är nu 16:00 och klockan 17:00 ska vi vara på klubben igen för sommarfest. 

Imorgon klockan 08:00 ska vi vara på Eskilstuna BK för extriörbeskrivning.  

I går kväll hade Jennifer fest för sina kompisar. Det gick bra, men dom åt så mycket att vi höll på att bli utan middag. Festen skulle sluta 21:00 men 22:20 skjutade jag hem sista tjejen. I kväll ska Jennifer på fest hos en kompis och sova över där. Hon är så glad att slippa behöva åka med till Klubben. Tror inte att vi lyckas övertala Mathilda heller att följa med. Båda barnen tycker det är öken att vara där. Trots att vi idag ska åka dit och äta så vill dom inte följa med.

/Annika

Igår var vi uppe på klubben. Annika skulle kolla köket och jag passade på att träna lite. Det blev endast en ruta, lite tystövningar, fjärr och frittfölj. Arbetade enligt de ideer som jag fick med mig vid kennellägret.
Måndagens undersökning av Ice gav att allt ser bra ut utom hans prostata som är lite förstorad. Där har dom skickat lite prover vidare för annalys. Hjärtat såg mycket bra ut, men en hjärtspecialist ska undersöka det någon gång under veckan. Även prover är tagna på buksportkörteln. Vi får förhoppningsvis svaret på det nästa vecka. Efter alla dessa prover finns det inte så mycket som vi kan kolla. Hans tand är förövrigt utdragen också, så nu är gluggen stor. Annika var ute med honom på lunchen igår tillsammans med en av hennes arbetskompisar. Denna kompis har varit med många gånger tidigare och även hon reagerade på att han inte orkar som han har gjort tidigare. Igår klarade han bara 10 minuters promenad.

/Jonathan

I går var en hektisk dag. Efter jobbet ner till centrum och uträttade några ärenden. In på Konsum och handlade lite middag. Hem och laga middagen. Efter middagen in i tvättstugen och "jobbade" där. Jag tror att min tvätt förökar sig i tvättkorgen. Helt otroligt vad tvätt det blir, känns som om barnen byter kläder varannan timme. Efter tvättstugan stack jag iväg med Ice. Sedan hem med Ice och bytte till cykel och Nexa. Kom hem lagom för att åka och hämta Jennifer på fotbollsträningen. Vid straxt före 21 sjönk jag ner i soffan. Borde ha städat lite också men orkade inte.
Ja, promenaden med Ice var ingen hit. Dom första 30 minuterna brukar vara förjävliga då han ligger på något helt otroligt. Sedan brukar han lugna sig ett tag för att sedan komma in i andra andningen. Aldrig att jag har varit med om att kopplet inte har varit spänt mellan mig och honom. Igår drog han hyffsat bra i 15-20 minuter sedan hängde kopplet i en stor båge mellan oss. Bitvis gick han även bredvid mig. När vi gick förbi fotbollsplanen och det kom en boll emot oss fick han ett ryck och blev lite vild. Efter den kraftansträngningen gick han bakom mig hela vägen hem. Något är det som inte är bra.
Nexas cykeltur gick bra, hon uppskattade inte att sitta fast i springern så hon fick springa lös istället. Det sköna med henne är att hon kan springa lös och möta hundar utan att hon bryr sig. Jag cyklade kanske inte mer än 3-4 km men hon fick springa på bra och hon var inte ett dugg trött när vi kom hem.
Jonathan besiktigade min bil idag och den gick igenom utan någon anmärkning. Han har tjatat länge om att jag ska lämna in den på verkstad för att det är något som sitter löst under bilen. Han trodde inte att den skulle gå igenom besiktningen annars, men jag tyckte det var onödigt. Nu gick den igenom ändå och vi sparade massa pengar. Tänk att jag hade rätt igen.
Idag har jag oljat in altanen på både fram och baksidan. På framsidan var det verkligen välbehövligt, det var verkligen tortt och altanen sörplade in oljan.
Sitter och funderar på om jag ska gå ut och träna lydnad med Nexa eller om jag ska städa. Golven blir inte så fina med en hund som löper.

Hemma i vardagen igen och tillbaka till arbetet efter några dagars lledigt. Det var riktigt kul att komma igång med hundträningen igen på allvar efter vinteruppehållet. Jag har saknat sugen att träna men nu längtar jag till nästa gång jag ska hinna träna lydnad. Innan vi åkte hem på söndagen tränade jag lite lydnad, ett spår och ett uppletande. Spåret gick kanon, denna gång fanns det 6 plus slut och vi kom runt med 8 plus slut. Spåret gick i samma område som jag la spår i fredags till Flora som inte ville ta spåret så pinnarna låg kvar. Två gånger vek hon av från spåret 1-2 meter och plockade upp pinnarna.
Vi kom hem vid 17:30 och tyckte att Nexa skulle vara ganska trött efter en intensiv helg, men hon visade inga tendenser till trötthet. Hennes matte var trött i allafall.
Straffet var lite ledighet kom på jobbet idag, har massor att göra. Får se om jag hinner allt innan nästa ledighet kommer, annars så får det bli lite extra tid på jobbet på onsdag. På onsdag ska jag även hinna med tävlingssekreterarkursen och att handla inför alla tävlingar på klubben i helgen. Det blir en stressig kväll.
Har nu precis kommit hem efter ett spinninpass. Jag hade gått upp 2 kilo i helgen, undrar vad det kan bero på. Jag hade ju bara en liten påse godis (1 KG) med mig som jag svullade upp alldeles själv.

/Annika

Jag har alltså lämnat hus och hem och dragit iväg på ett hundläger. Nexa och jag är i Kloten och har en tjejhelg. Idag har vi tränat lydnad och spår. Vi började morgonen med grupplydnad. Det gick ganska bra, det var för mycket hundar och folk så Nexa var ganska fokuserad på mig. Vi gjorde många roliga övningar som hundarna inte är vana med. Efter grupplydnaden skulle jag köra Nexa med kommendering och då visade hon sin vanliga sida. Fick lite bra tips att träna på.
Efter lydnade stack vi iväg till skogen och la spår. Jag fick en spår med 7 plus slut med upptag. Upptaget gjorde hon jättebra, analyserade och valde rätt håll. Vi kom runt spåret med 6 pinnar, trots det är jag nöjd, hon spårade jättebra hela tiden. Efter spåret åkte vi tillbaka och körde lydnad. Efter lite korrigeringar hade jag en helt annan hund. Hon var fokuserad och knäpp tyst fast vi fick kommendering. Känns skitbra.
Vi har nu två dagar till med träning vilket känns ännu bättre. Nu väntar en tidig kväll efter en heldag utomhus.

/Annika

Som det ser ut just nu har Ice gjort sin sista spårtävling på väldigt länge. Denna gång tog han spåret i upptaget, valde rätt håll och stannade sedan. Väntade ut honom utan att titta på honom. Han tog sig iväg och vi hittade första pinnen. Den låg bakom ett träd. Efter det hittade vi inga fler pinnar. Tror att han spårade en älg, men jag vet inte. Vi tänker nog ha ett långt uppehåll nu. Vi får invänta provresultaten och därefter ta beslut på vad vi ska göra i framtiden.

/Jonathan

Nu har det hänt igen, Ice har klippt Igor. Denna gång slutade tyvärr med en resa till Bagarmossen. Som vanligt biter Ice den andra hunden i huvudet och denna gång lyckades han träffa ögat. Veterinären sa att hon kunde se pupillen och det var positivt, men Igor kunde inte se med ögat. Han gick in i våra ben flera gånger när vi satt och väntade på veterinären. Han hade jätteont och varje gång han gick in våra ben skrek han, så han fick komma upp i famnen istället för att irra runt på golvet. Nu sitter vi hemma och väntar på att dom ska ringa. Förhoppningsvis har han bara en blödning i ögat så dom kan rädda ögat. Stackars mina lilla plutt, efter förra slagsmålet tog det nästan 6 månader för Igor att bli sig själv igen. Ice står inte högt i kurs just nu. När vi ändå var på Bagarmossen passade Jonathan på att boka tid till Ice för blodprov m.m. Något är det som inte är bra med Ice, han är grinig, klarar inte av att spåra. Sist jag var ute med honom med bältet hade han inget drag. Kopplet var inte ens spänt på slutet, det är inte likt Ice.
Dagen började annars bra. Vi stack iväg till tippen och blev av med massa skräp. Åkte hem och hämtade barnen och åkte iväg och köpte skor till barnen och Jonathan. Hem för lite lunch och sedan iväg till klubben för lite lydnadsträning. Nexa var ofokuserad i början med sedan gick det bättre. Vi tränade fritt följ, läggande under gång samt gripandet på apportering. Hon vill gärna hoppa på apporten innan hon tar den. Nu kastar jag den mot hon husväg och då gör hon kanonfina gripanden. Efter träningen åkte vi till Ica Maxi och shoppade mat. Det var när vi kom hem som bråket uppstod. Vi hade släppt ut alla hundar ur bilen och höll på att bära in matkassarna som Ice flög på Igor. Precis som när han flög på Nexa så finns det ingen synlig förklaring till det som händer. Jag löft bort Ice från Igor och Igor bara skrek. Det syntes direkt att det inte var bra så Jennifer fick bära in matkassarna så vi kunde sticka direkt till Bagarmossen.

Hemma igen efter att ha varit på klubben och tränat lite med Lasse. Annelie kom över och lämnade tillbaka Ice stamtavla, trevligt att prata lite med henne. Jag bad Annelie kolla hur Ice såg ut (han har ju gått upp tre kilo under vintern), ville veta om han har byggt muskler eller blivit fet. Hon konstaterade att han hade blivit väldigt fin i kroppen och att han tillslut har blivit vuxen. Tänk att det bara tog 4,5 år för honom.
Jag hade Nexa med mig också och vi tränade ganska mycket, går som vanligt upp och ner, men det gick ganska bra. Ice har fått lite problem med inkallningen och framåtsändandet går lite hur som helst hela tiden. Annars var han ganska duktig. Jag har under veckan fått reda på att jag inte har kommit med på tre tävlingar till. Fruktansvärt frustrerande då man ser att andra kommer med på allt, finns det ingen rättvisa i den här sporten. Jag har en hund som är fyra år och tycker nog att det är lite tidigt att lägga ner tävlandet, men jag vet inte längre vad jag ska göra. Skulle inte förvåna mig om jag inte ens kommer med på DM-tävlingen, trots att han är regerande mästare. Jag har kommit med på en av sju tävlingar hittills och börjar inse att detta med att tävla i spårgruppen endast har med tur att göra. Det känns jättetråkigt att inte få möjligheten att få honom att ta många CERT. Jag vet att han skulle ha haft möjlighet att ta upp mot 20-30 CERT under sitt liv och det skulle göra att han skulle bli bland de 100 bästa spårhundarna någonsin. Men då måste vi komma med på fler än sex tävlingar varje år och som året ser ut att bli, kommer vi max att få tävla fyra gånger iår.

Många suckar
/Jonathan

09.30   Så har det hänt igen, Ice har spöat upp Nexa. Det händer så fort och fast man står bredvid fattar man inte varför det händer.  Nexa fick tre jack ovanför ögat och ett jack nedanför ögat. Min stackars lilla snutta.

Jonathan har redan varit ute och lagt ett spår till Ice. Vet inte riktigt om han är värd att få gå ett spår när man har spöat upp lillasyster.

12:00   Åter efter ett spår med Ice, denna gång låg spåret i två timmar och var på ca: 1300 meter. En av de svårigheter som jag hade planerat var att han skulle få gå efter det att frosten hade försvunnit och att även skaren var kvar. Ville se hur han klarade av övergångarna från skogsmark till snö där det mesta av doften hade försvunnit. Vid några av dessa övergångar/sträckor hade han riktigt svårt, jag gjorde inget, utan han fick lösa allt själv. Till slut gick han ner ordentligt med nosen och var sjukt noggrann, då löste han problemet, bra träning av hans självförtroende. Jag gjorde också en fyra och den hade han inga problem med. En liten ögla mot vinden hade vi också, med en pinne mitt i, inga större problem och han fick belöningen av att hitta en pinne. I övrigt hade jag lagt pinne i en spetsvinkel två gånger. Han missade två pinnar denna gång, men jag är nöjd ändå.

Nu ska vi åka iväg till mamma för att äta påsklunch och sedan imorgon är det lottning av Haninge spåret klockan 19:00 uppe på klubben. Tänkte vara där då.

/Jonathan

Efter att ha lyft upp hörnan på utbyggnaden så gick dörren att öppna så nu blir det grillat till middag i alla fall. Till köttet blir det pommes, bea-sås och grillade grönsaker. Solen har även tittat fram och livet känns genast mycket bättre. Min lilla snutt står mitt i allt vatten och försvarar vattnat mot Ice. När han kommer ner i vattnet springer hon emot honom och är arg. Hon står i vattnet och leker, skäller och hugger mot vattnet, gulleplutt.

 Efter vår promenad var hela hon lerig, till och med på ryggen. Vet inte hur hon lyckats för det var inte så lerigt i skogen, jag var helt torr när vi kom hem.

Innan promenaden testade Nexa isen på dammen och den höll inte så hon fick sig en simtur.

/Annika

Jag hade ju gjort några svårigheter på spåret som Ice klarade ganska bra. Den första svårigheten var en spetsvinkel på ett kalhygge med lite snö. Snön hade smält när jag gick spåret och han hade väldigt svårt att gå rätt, efter lite extra nosande kom han iväg åt rätt håll. Nästa svårighet var en ögla åt höger, det innebär att böjen tillbaka går åt samma håll som man kommer in i öglan. Vinden låg på från vänster, så det var ganska lätt för honom att följa spåret i öglan. Bra jobbat av honom. Nästa svårighet var en ögla som gick åt vänster. I öglan hade jag lagt en pinne, fortfarande kom vinden från vänster. När vi kom in i öglan vek han av till vänster istället för att gå rakt fram. Han markerade med hög nos, tror att han fick pinnen där. Tyvärr höll jag emot och lät honom gå runt öglan för att komma till pinnen. Så här efteråt skulle jag nog ha låtit honom ta pinnen. I alla fall fick han svårt att ta sig vidare. Efter det var det svåra att spåra på ett kalt berg, jag vet att han har mycket svårt för det och gick även denna gång långt ifrån kärnan. Sista vinklarna var vanliga vinklar, så de gick bra.

/Jonathan

Jaha, då har vi kommit till landet för att fira påsk, jag trodde i min enfald att snön skulle vara borta och att det skulle vara fint väder. Det visade sig att halva tomten var under vatten och resterande del var snö täckt. Den del av huset som vi har duschen mm har åkt ner i marken minst 10 centimeter och det i sin tur har gjort att dörren in inte går att öppna. Eftersom vi endast har vintervatten just nu och vår stora dunk låg därinne, fick vi plocka fram de läskflaskor som vi hade kvar sedan förra hösten när vi var här sist. Inne i uterummet finns också grillkolen och alla verktyg. Planen var att vi skulle grilla och ha lite mysigt både ikväll och imorgon, men det får nog bli så att vi steker köttet istället. Vår bod som vi har alla trädgårdssaker står i mer än 2 decimeters vatten, hoppas bara att gräsklipparen inte får i sig för mycket vatten bara.

Jag har precis kommit tillbaka efter det att jag la ut ett spår till Ice, ska gå det om några timmar. Spåret går ömsom i snö, vatten och ljung. Några svårigheter är gjorda, så vi får se hur han löser dom. Annika, Nexa och Igor gick samtidigt ut på promenad.

/Jonathan

Jag och Ice provade att ta rutan idag igen, men idag var det som bortblåst, har ingen aning om varför han fick så svårt idag. Marken var blöt och det hade tinat lite, kanske var det som gjorde att han hade svårt att hitta sakerna. Positivt i alla fall att han arbetar tills han har hittat något, tog säkert 5 minuter innan han hittade en av dom, den andra hittade han aldrig. Vi får prova igen imorgon. Imorgon ska vi också ner till Jönköping för att hjälpa en kund, var ett tag sedan vi var ute på resa, så det ska bli lite roligt. Ska välja ut en bra tal-cd att lyssna på.

/Jonathan

Årets första riktiga träning genomfördes idag på klubben. Vår lilla plan plogades igår och jag, Annika och Veronika åkte upp för att köra igenom våra hundar. Ice var lite för högt motiverad, så vi tog en kort runda innan vi gick in på planen. Vi fokuserade bara på att få friaföljet att bli bättre. Jag arbetar fortfarande mycket på att korrigera allt fel som görs hårt, jag hoppas på att det ska ge resultat när vi tävlar nästa gång. Han går bättre nu, men fortfarande blir det mycket ljud och ibland tappar han fokus.

När träningen var klar gick Annika och Veronika ut på en promenad. Jag och Ice gick upp på den stora planen och jag skottade ett framåtsändande spår. Nu behövs det bara lite mer skottande, så är det snart ett bra träningsspår. Ska kolla med Lasse om vi inte imorgon kan åka upp och använda hans snöslunga.

/Jonathan

Nexa och jag har inte tränat lydnad på länge, vilket märkets tydligt på Nexa. Hon var helt galen och ofokuserad. Vi tränade lite fritt följ, hopp och inkallning. När vi väl fick kontakt gick hon bra, men lät en del. Trots att det bara var -1 grad så var det inte så skönt ute, blåste mycket.  På promenade lekte Nexa och Lillis. Han är mycket snällare mot Nexa än vad Ice är.
I kväll ska jag och barnen samt två kompisar till barnen gå på Stadsteatern och se Anne Franksdagbok.

/Annika

Jag och Lasse bestämde att vi skulle ta oss ut i skogen på klubben och göra ett uppletande idag. Planen var fortfarande inte träningsduglig. Vi gjorde tre korridorer och jag la två saker i varje korridor. Ice arbetade bra i första. Missade lite i skicket och han kom ut snett, vilket gjorde att han kom in i korridor två. Jag måste vara mycket mer nogrann innan jag skickar iväg honom vid denna typ av träning. Jag vet att han alltid springer åt det hållet nosen pekar. När han skulle hämta andra föremålet i korridor tre, ringde Annika och berättade att dom var vilse. Hade släppt av dom 90 minuter innan vid Paradiset. Gav telefonen till Lasse och han berättade hur dom skulle ta sig tillbaka till klubbstugan. När vi kom dit igen hade det börjat att plogas. Vi hade bett om att dom skulle ploga om tjälen låg och tydligen var det ok. Så nu kan vi börja träna ordentligt igen på klubben, samt att det ser bättre ut för min kurs som startar i februari.

Vi ska försöka åka iväg till klubben minst en gång i veckan för att träna lite fritt följ.

Kramar
/Jonathan

Som Jonathan skrev skulle jag, Nexa och Igor gå från Paradiset till klubben. En sträcka på Sörmlandsleden som vi har gått flera gånger utan problem. Nu hade dom avverkat massor av skog så stockar och massor av ris låg överallt. Sörmlandsledmarkeringarna försvann och istället fanns det orange band kring träden, följde dem istället med helt plötsligt försvann dom. Då hade vi pulsat i knädjup snö bitvis. Igor kämpade hårt. Vi tog oss tillbaka till vägen där Lasse guidade oss vidare så vi kan fram tillslut. Promenaden tog 2,5 timme istället för ca 1,20. Nexa och Igor sover nu gott nu.
Efter promenaden åkte vi till Ica Maxi och handlade. Usch vad mycket folk det var. Kändes som alla handlade denna dag. Middagen är nu avklarad, Biff Stroganoff och hela familjen sitter nedsjunkna i soffan och tittar på tv. Jag sitter också i soffan och skriver på Jonathans nya bärbara dator. Hittade några roliga spel på den som jag har provspelat. Nexa smet precis upp för trappan och la sig i sängen. I morgon ska vi träffa Veronica och Lillis. Lillis är halvbror med Nexa.

/Annika

Måndag morgon, gårdagen var en fruktansvärd dag. Annika hade beslutat att vi skulle julstäda hela huset. Vi började på övervåningen och fortsatte neråt långsamt, långsamt gick det. Jag som gillar att titta på vinterstudion på helgerna, fick slitas mellan städningen och de olika vintersporterna. Allt skulle torkas, dammsugas och skuras. Stort fokus var det även på den nedre delen av väggarna, ca 50 cm upp från golvet finns massor med fläckar. Kan det vara från hundarna. Trappan som har fläckar precis överallt gjordes också mycket fin.

I övrigt skottades det några gånger varje dag, börjar bli massor nu. Vi har just nu över 1 meter snö på balkongen. Igor har jätte svårt att gå på promenaderna, springer omkring bakom mig när vi går i skogen.

På förmiddagen gick Annika ut med Nexa och Igor, Ice är fortfarande för jobbig för henne. Jag tog ut Ice och kastade lite snöbollar till honom.

Nu är det bara 1,5 arbetsdagar kvar innan vi drar iväg till Möja för att fira jul, ska bli skönt att komma bort ett tag. Imorgon ska vi till mamma för att äta lite och lämna julklappar.

Kramar

/Jonathan

Måndagskvällen tillbringade barnen med att göra pepparkakshus. Jag och Jonathan satte ihop hushelv..... Det är ungefär där gränsen för mitt tålamod går. Om det inte ska räcka med att få ihop alla bitar så var även flera bitar trasiga innan vi ens hade börjat. Tillslut satt husen ihop och barnen kunde börja dekorera. Det blir bra tillslut. Mycket godis blev det på husen och i våra magar. 
1 dag kvar innan långledig, ska bli så skönt. Bara det blir lite varmare ute, hatar kyla. Idag har jag inte varit utanför dörren mer än fram och tillbaka till jobbet. Inga långpromender här inte. Då får det bli många grader varmare. Jonathan skrev att jag fortfarande tycker Ice är för jobbig. Fortfarande ??. Jag kommer alltid tycka att han är för jobbig. Han kan vara så mycket champion han vill, men uppföra sig i ett koppel kan han inte. Ända gången det går att gå ut med honom, det är när man kopplar honom till bältet, då det är meningen att han ska dra.

/Annika 

Första dagens kurs är nu avklarad, hundarna har suttit i bilen hela dagen och jag ska nu gå ut och äta med kunderna. På lunchen åkte vi iväg till willys, där dom fick springa lösa i 20 minuter. Jag vet att mina resor inte är så rolig för dom, men det får dom acceptera. Ska träffa Lars om 15 minuter och ta en Mariestad med lite nötter, sedan in till stan för att äta lite. Hundarna får vara kvar i rummet, det brukar fungera bra. Imorgon kurs hela dagen, sedan ska jag hem igen via kunden i Värnamo. Kommer nog hem sent

/Jonathan

Som ni förstår av Jonathans inlägg så är han inte hemma. Vi som är kvar hemma njuter av lugnet. Det är gott om plats i sängen, ingen som stör min skönhetssömn. I stället för hundträninge och promenader på kvällarna har jag ägnat mig åt shopping och träning. I går efter jobbet åkte jag bl.a. till Kungens Kurva och handlade dom sista julklapparna. Så nu är allt klart och inslaget och det är bara den 8 december. Det måste vara rekord. När jag ändå var i shoppingtaget så passade jag på att köpa mig en ny vinterjacka. Den nuvarande har blivit så stor.
Idag åkte jag till gymmet och tränade en stund. Skönt att få lite egentid. Ligger i hårdträning inför beach 2010, får se hur länge mina ambitioner håller. Jag misstänker att när det börjar bli ljust ute igen på kvällarna så kommer det att ta emot att gå inomhus och träna.
Måste faktistk erkänna att det är en som jag saknar när Jonathan och hundarna är borta, jag avsöjar dock inte vem....

/Annika

Jag ligger i sängen på IBIS Lund med alla tre hundarna, det är en kamp om att få ligga närmast mig i sängen. Tyvärr är det geggigt ute, så sängen har blivit väldigt smutsig, men det får de ta, jag betalar ju för hundarna. På vägen ner stannade vi på långtradarparkeringen som är byggd i Värnamo, vi har levererat produkter dit. Jag startade en kontroll av systemet som gjorde att jag kan koppla upp mig senare. Vi stannade också på Helsingborgs BK (kortet är därifrån). Klubben såg trevlig ut, trots att det var mycket dåligt väder när vi var där. Ice fick gå på stegen (brukar låta honom göra det på alla klubbar som vi besöker), som vanligt gick det bra.

Hundarna har fått sin middag och jag har precis ätit en fantastisk pytt samt påbörjat att dricka två stycken Mariestad. Tänkte se slutet på flickan som leker med elden nu. Får se om jag skriver något imorgon.

/Jonathan

Står hemma hos min syster (Malin) och tänkte skriva lite i dagboken, såg att Annika hade skrivit lite idag. Kan ju meddela att Annika och Malin står i köket och lagar mat/diskar. Mathilda och Jennifer tar hand om sina tre kusiner. Jämställt förhållande har vi visst

Jag och Sus la ett konkurrensspår på ca: 1600 meter. Ressu som inte är lika spårvan som Ice klarade det svåra spåret galant. Han var några gånger inne i Ice spår, men annars var det imponerande för en hund som inte tävlar så mycket i spårgrenen. Ice som sin vana trogen missade två apporter, arbetade bra i spåret, men slarvade  med apporterna. Han visade vägen på alla korsningar, men som sagt det hjälper inget Vi tappar för mycket poäng på hans dåliga apportfinnande.

Vi gjorde ett uppletande också, sex föremål, han hittade de första fem föremålen på 45 sekunder. Men det sista fick han inte tag i, markerade det flera gånger, men han valde att inte fullfölja. Annars är jag nöjd med uppletandet.

Imorgon ska jag och hundarna åka till skåne för att arbeta, tänkte stanna på Helsingborgs BK på vägen ner. Tycker det är kul att testa stegen på olika ställen. Boendet kommer att ske på hotel IBIS i Lund. Återkommer imorgon om det.
/Jonathan

Vi har just avslutat middagen, klyftpotatis med fläskfilé i magnochautney sås. Mycket smarrigt. 
På förmiddagen la vi varsitt spår. Jag gick ett spår på ca 1600 meter til Ice och Jonathan la ett på ca 1800 meter till Nexa. Medan spåren låg åkte vi till tippen och kastade skräp som lastat bilen full med. Efter det åkte vi till Hornbach för att shoppa nya blommor till köket. Tro det eller ej så är faktiskt köket klart nu. Nya foder runt fönsterna har kommit upp, fönsterbrädor och gardiner sitter på plats. Pricken över I:et blev nya blommer och blomkrukor. 
Tillbaka till spåren. Nexa spårar gudomligt. Hon kämpar på, hon hade två missar och då jobbar hon sig tillbaka och analyserar noga vart spåret tar vägen. Hon tar alla pinnar och kommer till mig med dom. Hon är såååååååå braaaaaaaaaa på att spåra, f...n  att vi inte kan få till lydnaden.  
Ice är inte lika bra som sin syster, han missade en pinne och hade den del strul.
I går eftermiddag var jag och alla hundar ute en långis. Om lerinpackning är bra för huden så måste hundarna ha kanonfin hud nu. Inget bra att gå där alla andra går i skogen, för det var inte torrt och fint på stigarna.

Går kvällen tillbringade jag och barnen på Ikea. Vilken höjdarkväll, vad kan man annars göra en lördagskväll. Vi skulle bara köpa gardinstänger, men vi hittade lite annat smått och gott. Vi passade även på att äta middag där. Jonathan var ute och firade sin mamma som har fyllt år.

Vill bara poängtera vilken som fick sin vilja igenom på rapporten sist. Jo, jag, som vanligt :-). Även där är hon så bra. Varför ska det finnas en lydnadsdel i brukset.
Jag har iallafall fått henne att springa på budföringen igen. Nu ska jag börja träna med andra motförare igen. Nu har vi bara tränat mot Jonathan.
Mycket lydnasträning blir det inte nu. Vi tragglar lite inomhus att inte tugga på apporten. Hoppas att den träningen ska hjälpa även mot tugget som vi har på spår-pinnarna.

Jag har planer på att kanske börja träna mig själv. Än så länge är det bara planer, får se om jag slår på stort och köper ett träningskort. Jag skulle behöva träna axlar, nacke och rygg. I mitt arbete så sitter jag bara framför en dator hela dagarna, så lite muskler skulle inte sitta ivägen.

/Annika

Jag, Annika, Lasse och Veronika var igår ute och spårade på Pålamalm. Annika och Veronika gick varsitt Lägrespår. Gruffe fick gå ett ELIT spår som Annika hade lagt. Lasse är inte som jag, utan tyckte spåret var perfekt. Till sist fick Ice gå ett konkurensspår tillsamman med Puma. Vi hade flera korsningar som Ice klarade mycket bra. Han fick lite problem i en korsning som Puma gick igenom först. Vi hade också gjort 20 meter där jag & Lasse gick på rad för att sedan sära på oss igen. Puma, som i det läget låg före Ice, valda att byta till Lasses spår, medans Ice valde helt rätt och vi fick spåra förbi Lasse och Puma. Mycket imponerande av honom att lösa det problemet. Eftersom Puma spårade långsammare än Ice fick vi gå långsamt samt att jag några gånger fick stanna och vänta in dom. Det man kan säga är ju att Ice spårar fantastiskt bra och löste samtliga problem som vi hade gjort, tyvärr tar han inte alla pinnar. Puma som spårar långsammare tog alla sina pinnar. Tänk om Ice kunde lära sig att pinnarna är dom som räknas.

  På lördagen var jag och hundarna iväg och körde uppletande. Jag började med Nexa, hon arbetade ostrukturerat, det sprangs mest omkring utan att nosen var påslagen. Till råga på allt gjorde hon illa sig. Hon fick in alla sex föremål till slut. Ice arbetade fantastiskt bra denna gång, var länge sedan han gjorde ett så här bra uppletande. Han sprang åt det hållet som jag ville att han skulle springa åt och markerade föremålen på rätt sätt. Avslutade med att ge både Nexa och Ice mycket beröm.

På kvällen åkta jag iväg och spelade kort tillsammans med några gamla klasskompisar. Kvällen slutade med en liten vinst och då räknar jag in taxiresan hem, öl och middag. Mycket bra med tanke på att jag fortfarande har lite svårt att ta ut lön i mitt företag. Det var fantastiskt kul att träffa alla, tänk att oavsett hur länge sedan det är man träffades, så fortsätter man bara. Nu är ju samtliga som var där kompisar som jag hade en bra relation till i skolan, vilket såklart underlättar.

I veckan som kommer ska jag försöka träna lite lydnadsmoment. På lördag är det träningstävling, jag och Ice ska köra Brukslydnaden. Söndagen är bokad för rapport träning, antar att det är Nexa som kör denna gång också. Ska försöka skriva lite till tidningen denna vecka också.

  /Jonathan

Åter hemma igen efter ett för Ice lätt spår, hade inga större problem i spåret. Han spårar som vanligt i spårkärnan och går ca: 2 meter förbi vinkeln innan han backar tillbaka. Jag hade denna gång trampat ner pinnarna i marken, detta för att se om han var noggran i sitt spårande. Han markerade 4+1 och de resterande plockade jag upp. Det är ju detta som är vårat problem, han har svårt att markera pinnarna. Gjorde som jag gjorde sist, belönade varje pinne med en köttbulle. Tänk om spårarbetet bedömdes med hjälp av GPS istället för hur många pinnar man hittar. Då skulle vi ha fullt oftare.

Spårupptaget var bra, han gick ca: 10 meter bakspår innan han valde att gå åt rätt håll.

Nu är det bara 2 timmar och 20 minuter till avspark, vi lämnar hemmet om 20 minuter, för att ta oss till syster och se på fotbollen där. Hoppas på några öl också. Annika har lagat Kalopps nu på morgonen som vi ska äta till middag hos Malin. Jag skar köttet imorse innan jag åkte ut och la de två spåren som vi precis har gått.

/Jonathan

Nexas spår gick också bra. Till skillnad från sin bror så markerar Nexa alla pinnar. Missade dock en pinne och fick bara 6 plus slut. Spåret var som ett lägre spår men med en spetsvinkel. Hela spåret gick bra förutom på ett ställe där jag tabbade mig. Var tvungen att klättra över omkullt vält träd och där tappade jag linan. Nexa spårade vidare utan mig ett tag, fick tag på linan igen men trampade snett och ramlade och tappade linan igen. Fick ropa in Nexa som snällt kom tillbaka. Efter det var hon lite osäker men kämpade på och tog spåret rätt igen. Det var nog där som vi missade pinnen.
Var helt genomsvettig efter spåret, trots 40 kg bort är jag inte i närheten av att kunna hänga med Nexa i spåret.

/Annika

Ikväll har vi kursavslutningen på valp/unghundskursen. Inga-Lill ska styra upp allting, jag tänkte bara vara närvarande och titta på hundarna.

Igår höll jag ett medlemsmöte och sedan direkt ett styrelsemöte. Medlemsmötet gick bra, inga större frågor som dök upp inte heller några önskemål från medlemmarna. Vi informerade att klubben mår mycket bra just nu och att allt fungerar utan problem.

Jag hann också med att träna Ice lite. Fokus precis som vanligt på att hålla koll på mig i alla situationer. Funkar till och från, han tröttnar ganska fort och tappar fokus. Att bara stå och prata med andra, samtidigt som han SKA hålla koll på mig är mycket svårt för honom. Jag har beslutat att det är detta jag ska träna på hela vintern, vi får se om det har hjälp vid vårens tävlingar.

Förövrigt var Nexas Km en katastrof, vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Det finns massor i hunden. Jag tror att problemet är att dom inte pratar samma språk. Dom passar helt enkelt inte ihop för att tävla tillsammans. I övrigt passar dom perfekt.

/Jonathan

Alla vet ju att jag är ordförande i Haninge. Det innebär att jag med jämna mellanrum får mail från hundmänniskor om vad medlemmarna på Haninge gör och vad dom inte borde göra. Jag anser att när någon gör något mot klubben som svartar ner klubbens märke bör man agera. Att skicka ett mail till mig och berätta vad som har hänt är helt normalt och inget som jag någonsin kommer att klaga på. Klubben står för något och det ska jag försöka försvara så mycket som det går.

Det har nu på kort tid kommit till min kännedom två tråkiga insidenter. Den ena handlar om åsikter, där jag vet att det är ett spel. Dock tråkigt när medlemmen representerar våran klubb. Men jag vet att det är harmlöst. Det andra handlar om att inte "alla" är välkomna att träna, man har ifrågasagt träningen och velat att man ska flytta på sig. Att med en kaxig attityd gå upp mot medlemmen och ifrågasätta att dom tränar är för mig helt främmande.

I övrigt har vi idag hållt en spårdel i valp/unghundskursen. Det var bara fem kursare som kom (av 16). Det gjorde att det blev lite fler frågor än vanligt. Efter kursen försökte jag få ihop skrivare och kökspersonal till tävlingen imorgon. Jag vet att det inte är mitt jobb att ragga ihop alla, men som ordförande måste jag dra mitt strå. Jag och Annika åkte iväg och köpte allt till tävlingen och la sedan in det i köket på klubben. Annika har räknat alla pengar i kökskassan, blev 9.500 kronor som vi åkte med till Irene (som är kassör på klubben). Annika gick också ett spår med Nexa, men hur det gick har jag ingen aning om.

Som sagt, imorgon är det tävling på klubben och jag har lovat Annika att inte göra ett dugg.

Avslutningsvis måste jag bara säga att AIK vann helt rättvist idag och att jag av hela mitt hjälta önskar att dom kan gå hela vägen.

/Jonathan

Då måste jag ju berätta hur spårningen med Nexa gick. Förutom dom första 100-150 metrarna där hon bara sprang utan att sätta på nosen gick det kanon. Jag hade med flit gjort många vinklar och av misstag även en spetsvinkel. (Råkade komma ut i ett kärr och var tvungen att vända). Hon tog vinklarna enlig läroboken, även spetsvinkel var super. Det är så härligt att spåra när man bara kan gå bakom och le. Om någon såg mig spåra skulle dom dock inte tro att jag njuter då Nexa och jag inte riktigt är lika smidiga. Jag avslöjar inte vem som inte är den smidiga, det får ni lista ut själva.
Jag kommer just in från två hundpromender. För en gångs skull tog jag en prommis med bara Ice. Det har nog inte hänt sedan Nexa kom in i familjen. Jag hade honom i bältet och måste erkänna att det var en fröjd att gå med honom. Han drog lagom och konstant i bältet. Stannar dom upp så snubblar man så lätt på kopplet. Ice och jag tog en vända i elljusspåret. Jag vet inte om man är dumdristig om man går i skogen själv en lördagskväll men jag känner mig helt trygg med Ice. Efter Ice runda tog jag en runda i området med Nexa och Igor. Det var ganska skönt ute trots regnet.
I morgon ska både jag och Jonathan vara hemma hela dagen, vet inte när det hände sist. Någon vila blir det dock inte, gipsskivor ska sättas upp i köket, det ska spacklas och sedan måste det även städas, tvättas och strykas. Får se om vi även orkar/hinner med en storhandling. Vore kul att göra något med hundarna också.

Fick just reda på att vi blev 10:e reserv till sista spårtävlingen för i år . Jaha bara att inse att det inte blir någon tävling förrän i april nästa år. Jag tycker det är så tråkigt att bara träna och träna. det behövs lite extra morot för att orka med nötningen av lydnadsmomenten och när det är 7 månader till nästa tävling saknas lite av motivationen. Jag tycker att det roligaste med hundarna är att tävla och se vad som fungerar respektive inte fungerar och sedan träna de små detaljerna som var ett problem. Själv tävlingen är jobbig mentalt, men både före och efter känslorna är härliga . Det blir väll att gå in i vinterns träningsmörker och förhoppningsvis komma ut till våren med nya friska tag och förhoppningsvis en bättre hund .

Helgen som var var nog den värsta hittills i mitt aktiva liv inom Haninge Bk. Men det positiva är att jag överlevde och kommer ut ur det hela i levande tillstånd . Resten av året kommer att bli en baggis.

/Jonathan

Med stora förhoppningar och trötta ögon kom jag fram till Borlänges BK vid 07:00. 30 minuter innan tävlingen skulle börja. Rastade av honom lite och såg deras uppletanderuta, som såg väldigt spännande ut. Tänkte att det blir lärorikt att få köra honom där. När vi kom tillbaka stod Anna (Offra's matte) där, mycket trevlig överaskning, skulle bli kul att prata med henne under dagen.

Tävlingen var indelad i två grupper, Ice fick startnummer 6 i grupp A och vi skulle börja med platsliggning och sedan ut till spåren. Platsliggningen var som vanligt inga problem. Ute vid spåret satt jag och pratade med spårläggaren, gick en sväng med Ice och såg att när jag vände tillbaka hade domaren redan kommit. Stressade in i bilen, selade på och gjorde oss iordning. Bra ut i rutan, bra markering av spåret, kontrollerade och valde bakspår. Första gången i år som han gjorde det på tävling. Vidare ut åt rätt håll, efter 30 meter vinklade spåret 90 grader åt vänster  och första pinnen låg 20 meter  efter vinkeln, vidare 50 meter sedan en vänster spets tillbaka ner mot rutan , när vi hade 30 meter kvar till upptagsrutan vinklade spåret tillbaka lite och följde sedan rutan. Jag tror att han spårade ganska bra, men jag noterade också att han var väldigt långt ifrån spårkärnan många gånger och det brukar han inte vara. Resultatet av spårningen blev att han hittade en pinne själv plus att han hittade slutat, jag hittade två pinnar, så totalt tre plus slut och bakspår, bara att åka hem. Jag var för trött och besviken på Ice för att stanna kvar, hade dock gärna pratat lite med Anna, men det får bli en annan gång. Jag vet att jag inte bör förvänta mig mer, med tanke på hur lite vi tränar spår/uppletande och lydnad. Under hösten har jag gått tre spår och de är de på tävling. Sommaren innehöll åtta spår och våren endast tävlingsspåren (fem stycken). Lydnad kör jag någon/några gånger i veckan, då endast ca: 10 minuter. Uppletande har jag i år tränat tre gånger, varav två av dessa de sista två veckorna.

Vi får se vad som händer imorgon i Väsby, men det känns inte så bra just nu. Det verkar som om han får kämpa massor bara för att hålla sig till spåret så att kraften räcker inte till till att hålla sig i spårkärnan. Så här i efterhand när man analyserar hans spårarbete känns det mer som när han arbetar i rapporten, ingen noggranhet i spåret utan bara att spåret är där. Förra helgen vet jag att han arbetade i kärnan hela spåret detta eftersom pinnarna låg där, men idag var vi nog långt ut från kärnan. En av dom två pinnar jag hittade låg tre meter från där han spårade, så där vet jag att han inte arbetade i kärnan. Kan det vara så att han har fått noskvalster också. Eller har vårat spårarbeta bara blivit slarvigt?

Ytterliggare en notering är att han aldrig har lyckats på någon tävling under hösten. Jag undrar vad det kan bero på, är det någon som har någon ide?

/Jonathan

Medan Jonathan och Ice var i Borlänge och kämpade med spåret som gjorde Nexa och jag en träningstävling. 
Känslan sedan apellen var borta, Nexa var okoncentrarad, låste sig mot domare, skrivare m.m. 
Platsliggning 8. Sätter sig för tidigt. 
Tandvisning 10
Linförighet 5,5. Hund framför, sitter ej, pip, dk. Hon stack ifrån mig så jag ryckte till i kopplet och korrigerade henne. Dock så bryr hon sig inte om mina korrigeringar. Vete faan hur jag ska kunna korrigera henne så hon tar åt sig. 
Läggande 7,5. Piper, något långsamt lägg. 
Inkallning 9,5, liten sväng bakom. 
Ställande 5. Mkt kraftigt dk. Skulle egentligen haft 0, jag använder handtecken och råkade slå henne kraftigt på nosen. Hon gick även ganska många steg. 
Apportering 6,5. Griper för tidigt, tugg. Hon tuggade faktiskt inte utan vände den bara i munnen. 
Hopp 9. Avslut, bromsar lite mot föraren. 
Helhelt 6
Totalt 145 poäng. 

Det kändes inte alls bra på planen idag. Hon gör det hon ska (förutom linförigheten) men det känns inte bra. Tänk om vi kunde hitta känslan vi har i skogen också på apellplanen. I skogen är hon förig, söker kontakt mycket ofta, går fot utan att jag sagt något o.sv. 

Vi ska ha en stegtävling på jobbet som börjar på tisdag, men jag tjuvstartade och satte på mig stegräknaren klockan 15:00 igår och när jag skulle gå och lägga mig hade jag gått 15 147 steg. Kändes bra. Hittils idag har jag gått 5 543 steg. Inte mycket så jag får nog sätta fart nu. 

/Annika 

Nu är landet klart för vintern. Jag måste säga att det är riktigt tråkigt att hålla på med vinter bonaden.

Jag la ett elit-spår åt Ice på lördagen. Fick ligga ca: 2:45 och spåret låg 75 meter ut i rutan. Detta eftersom han har svårt att ta sig rakt, han vinklar gärna lite åt vänster och jag vill att han ska springa rakt fram. Han spårade bitvis ganska bra, men fick stora problem i vinklarna. Det jag kan märka är att när han inte är 100% frisk, finns det risk att han väljer ett annat spår. När jag la ut spåret, träffade jag på en svampplockare efter ca: 1400 meter. Passade på att lägga en vinkel där, för att se hur han betedde sig när han var trött och fick problem. Ice hade mycket stora problem med den vinkeln, jag tror att svampplockaren hade gått precis i vinkeln, till slut kom vi förbi problemen och han spårade ganska bra sista hundra metrarna. Avslutade som vanligt med att kasta slutpinnen till honom, tills han inte orkade mer. Jag la spåret för att se hur han klarar av att återhämta sig efter en tuff belastning. Han låg sedan i tre timmar och vilade. Efter det fick han ett tokryck (som han inte har fått på ganska länge) och det var mycket kul att se. Jag tror att han är på väg tillbaka, dock har han en bit kvar till den form han har varit i. Trots allt så ska han på tävlingen klara av ett tufft uppletande också direkt efter spåret och just nu har han inte riktigt den orken i kroppen. Lydnaden är jag inte orolig för, då den bara blir bättre om han är sliten.

Ikväll ska jag upp till klubben och köra uppletande med Lasse och troligtvis några andra. Mitt sista uppletande blev en katastrof, så jag ska göra det lätt så att vi får bättre självförtroende i det momentet. Förhoppningsvis kan jag gå in med positiva vibbar på söndag

/Jonathan

Var tävlingsledare för eliten igår. Gick mycket bra, hade inga klagomål, så det får jag se som ett positivt tecken på mitt sätt att styra deltagarna. En liten grej som jag noterade var att det var stor skillnad i hur förarna betedde sig om man jämför med de lägre klasserna. Förarna var hela tiden helt frånvarande, man hade ingen som helst aning om dom hade hört vad man sa, dom tittade inte över huvud taget på mig. Mellan varje moment rörde dom sig från mig och pratade med hunden hela tiden. Jag som vill ha lite tempo, pratade på ändå och berättade det jag ville berätta inför nästa moment. Dom hörde självklart vad jag sa och ställde sig där jag ville ha dom. Men som helhet var det inte alls lika kul att vara tävlingsledare för elit hundarna. Dom log inte ens när man tackade dom och sa att det gjorde dom bra. Jag antar att jag gör precis lika dant när jag tävlar, 100% fokus på att få hunden så bra som möjligt.

Idag på min lunchpromenad med hundarna träffade jag på ett gäng hundägare som hade släppt sina hundar så att dom kunde leka. Fint tänkte jag och tog in Ice vid sidan. Nexa blir bara osäker, så hon skulle aldrig göra något och Igor bryr sig inte när Ice är med. Precis som jag antog så kom det två små hundar skällandes mot mig. Ice första reaktion på det är att ställa sig framför mig med full ragg. Jag tvingas då bli arg på Ice och lägga honom ner. Nu fick vi stå och vänta på att någon skulle hämta hundarna, men ingen kom, ägarna stod 15 meter från mig, jag fick då ropa och fråga om ingen kunde hämta hundarna. Till slut kom en kvinna fram, hon kunde självklart inte få in hunden direkt utan när hon kom närmare hunden gick den bara närmare mig och Ice. Hon förklarade att hunden inte var så duktig på att komma när det kom främmande hundar. Okej sa jag och berättade att det är lättare att få hunden att lyda om man gör något. Jag påpekade också vad jag tycker om att man inte agerar när man ser att jag lägger ner mina hundar för att skydda dom och för att skydda hennes lilla hund att ägaren väljer att inte göra något är för mig en gåta. En sån här händelse kan göra mig vansinnig och mitt adrenalin påslag blir enormt. Jag vet att hade inte jag agerat på rätt sätt gentemot mina hundar, hade detta kunnat sluta med att Ice hade agerat, vilket hade resulterat i en trasig lite hund och att Ice antagligen hade blivit avlivad. Jag hade tidigare i veckan en diskussion med min chef om stora hundar som biter små hundar och jag kan mycket väl förstå varför de stora hundarna ibland försvarar sig/flocken.

/Jonathan

När jag och Annika träffade Lena & Peter för första gången för att berätta vilka vi va och vad vi ville ha för typ av hund, sa jag att för oss är det viktigaste att ha en social hund med mycket motor. Jag tror Lena redan då såg att Ice skulle kunna vara en sån hund. När jag fick sitta i hagen när dom var 6 veckor var det inte Ice som var mest framåt, men det sociala fanns där.

Jag åkte ofta förbi dom under Ice uppväxt och visade upp honom och vi diskuterade även hundträning. Dessa diskussioner har jag nu som grund i hur jag vill att mina kursare ska träna sina hundar. Självklart inte exakt så som Peter tyckte, men i stora drag är det hans idéer. Jag har självklart även skapat mig egna idéer i hur jag vill träna och jag vet att det inte är alla som håller med mig, men det bjuder jag på.

Det viktigaste för mig är att låta valparna vara valpar. Jag tycker det är så tråkigt när allt handlar om att uppfostra hunden så mycket som möjligt. Hunden får över huvud taget inte göra någonting. Så jag säger alltid, bestäm er för tre saker som hunden inte får göra. Allt annat är ok och ska belönas. Resultatet av det blir ju att när hunden "busar" får den en belöning/bekräftelse av föraren att det var bra gjort. Detta gör att hunden blir mer och mer villig att göra saker och att den blir mer och mer villig att berätta detta för föraren. Vi förstärker glädjen hos valpen.

Det viktigaste i detta tankesätt är ju att hunden för utlopp för det den är framavlad till att göra istället för att vi hindrar den och att det när hunden blir äldre slår över i frustration.

Detta är en av de idéer som jag försöker överföra till mina kursare och jag lovar jag har massor av idéer, både för valpar och lite äldre hundar.

/Jonathan

Jag har alltid undrat varför min hund i vissa situationer inte hör. Det kan inträffa nästan när som helst. Jag vet att det finns fler Barvatorpare där ute som har liknande problem. Här nedan kommer min teori. Jag använder mig av Ice som referens.

1.   Om man jagar en vilt springande tik, något mindre och inte like svart på huvudet, då stänger man av hjärnan helt. Han har ett antal gånger kutat rakt in i olika träd (dom borde ju flytta på sig när han kommer) med söndertrasade tänder som resultat. Han springer in i allt som går att springa in i, senaste såret är på låret och jag har ingen aning om när det inträffade. Tiken i fråga hinner alltid väja.

2.   Om husse/matte ropar ska man springa in så fort som möjligt, då spelar det ingen roll om det råkar finnas stubbar/stenar ivägen. Bak med öronen bara och kuta. Detta är också ett problem när man tävlar, om han kommer in i detta stadium när han ligger och väntar för inkallningen, ja då går det inte att få stopp på honom utan DK.

3.   Om man stirrar tillräckligt länge på ett bus (något man inte får ta/göra), stannar nervbanorna och man tar helt fel beslut utan att tänka sig för. Spelar ingen roll vad husse/matte säger eller gör. MAN SKA HA SAKEN.

Jag vet att Ice är överdriven i allt han gör och det gör att när motivationen är för hög och målbilden är för rolig, låser han sin hjärna mot sluthandlingen (att ta/komma in/hämta/jaga mm) och när den är låst finns det inte mycket som dyrkar upp honom. Detta kan variera beroende på en massa omständigheter. Det svåra är att kunna läsa honom, så att man vet när det ska slå till och jag vet att han själv inte har någon aning om när det ska hända. Helt plötsligt stannar allt och han ser bara husse/matte/godis/leksaken.

Jaja, jag har accepterat detta och jag får ta att han ibland låser sig på apportbocken/hindret/tävlingsledaren mm. Dom flesta som ser honom tävla/leka, blir bara förvånade och börjar le/skratta åt honom och det tycker i alla fall jag är det viktigaste, att vi kan bjuda på ett skratt när vi är ute på planerna. Att få bort beteendet har jag för länge sedan gett upp.

Vi var nere hos Ullis på Gotland i somras (mycket trevligt) och hon tyckte att han var den galnaste Barvatorpare/hund hon hade sett och hon förstod att han alltid gjorde illa sig. Det är bara han som kan hoppa över en häck (på fel ställe) och fastna i en studsmatta, man såg på honom hur paff han blev att det stod en studsmatta där. Det tog ett antal sekunder innan han började försöka ta sig loss. Jag stod bara och glodde på honom och undrade vad som hade gått sönder denna gång. Alla andra hundar kom ihåg var studsmattan stod och hoppade bredvid, men inte Ice inte, för han skulle hälsa på sin kompis Nexa och då ska man inte tänka utan bara agera.

Det konstiga med allt är att han har en fantastisk förmåga att koppla av. Han kan gå ner i dvala om han vill. Vilket jag använder på platsliggningen.

Kramar
/Jonathan

Jaha, då visade det sig att mina farhågor var sanna, Ice har både Erlichia och Borrelia. Inte konstigt att han har tappat kraften vid hårt arbete. Jag antar att han har haft det sedan i början av sommaren. Ska inte skylla på något, men han kanske inte ens orkade ta sig ut på SSM, 32 grader i skuggan och ett upptag på en äng, inte så lätt med dom sjukdomarna. Enligt Bagarmossen har han 1-640 i Titrar, vilket dom tycker är mycket allvarligt och han har fått tävlingsförbud. Han kommer omedelbart att påbörja sin antibiotikakur och det är bara för mig att kontakta alla klubbar och börja skicka över intyget från Bagarmossen.

Jag hade hoppats att vi under hösten skulle kunna skrapa ihop några tävlingar med bra resultat. Nu får vi träna istället.

/Jonathan

Var ute med Hasse igår kväll och snitslade spåret som han ska gå på Lägre tävlingen. Vi har fått tag på alla som ska hjälpa till, så nu kan jag fokusera på att plugga inför tävlingsledar-avslutningen. Hann köra en snabb träning med Ice, han gör allt som han ska, men i vissa delar är det inte 10-mässigt.

Att gå med Ice till bagarmossen är inte lätt, alla är vänliga mot honom och han får massor av social kontakt och godis. De som har träffat honom vet att han till slut kryper ur sitt skinn för att få mer närkontakt. Vi var där för att göra den årliga kollen som blodgivare. Framförallt tror jag att han har fått en fästingsjukdom igen, vi får svaren på fredag. Det visade sig att han hade en liten öroninflammation, inget som troligtvis stör honom på lördag, men vi ska behandla det direkt efter tävlingen. I väntan på provsvaren låter vi honom endast arbeta med lydnaden.

En liten rolig detalj är att i Ice journal på Bagarmossen står det att ingen får prata med honom eller titta på honom och detta beror på att han är för social och redan nu alldeles för uppspelt över att vara där. Det blir då väldigt svårt att lämna blod, då han måste ligga helt stilla i minst 5 minuter med en 1dm lång nål in i halspulsådern.

/Jonathan

Träningen gick bra igår. Platsliggning med skott = inga problem. Budföring med skott = inga problem. Jag har inte kört budföring sedan i maj så jag var osäker på om hon skulle springa, men det gjorde hon utan problem.
Passade även på att träna kontakt när det var mycket folk på planen och det gick bra. Det är värre när det bara är någon enstaka person på planen, då kan hon låsa sig på den personen och är då okontaktbar.
Slutade med att göra några hopp och det fungerade bra.

/Annika